Resedagbok del 11.

Personalen i passkontrollen skrattar åt mig när jag först inte lyckas scanna mitt pass, för trött för att fatta vilken sida jag ska bläddra fram, och sen missar vart jag ska stå när kameran tar fotot, trots att fotsteg är tydligt ritade på golvet och killen precis talade om vart jag skulle stå. Jag känner mig klantig när han får tala om igen och så där flamsig som man kan bli av för lite sömn. ”Bon voyage” ropar dom efter mig när jag till slut har krånglat mig igenom alla kontroller. När jag vinkar över axeln till svar hör jag dom fnissa: ”Swedish”.

Klockan är sju på morgonen när jag går genom passkontrollen på St Pancras International i London och under natten har en symfoni av snarkningar hållit mig vaken, för andra natten i rad. När jag gav upp mina försök att sova i fyratiden imorse såg jag att den kinesiska tjejen i rummet också gett upp. Där satt vi i varsin våningssäng med skärmar och hörlurar medan fyra mäns snarkningar skar genom rummet i otakt.

Idag tar tre olika tåg mig från London till Hamburg, via Bryssel och Köln. Det kommer ta hela dagen och sent ikväll hoppar jag på nattåget från Hamburg till Stockholm, förberedd med hörselproppar och hörlurar inför en natt i delad kupé. Och om allt går som det ska är jag framme i Stockholm imorgon mitt på dagen. Som jag längtar efter min egen säng!